Artificiell intelligens kan hjälpa människor med talstörningar

Senast uppdaterad den May 28, 2020

Under många år har man försökt riva barriärer och utveckla teknologier som kan hjälpa människor med funktionshinder att kommunicera med omgivningen. Allt tyder på att vi kommer närmare en verklig lösning, vilket har bekräftats av den senaste upptäckt som forskare vid Indian Institute of Technology i Madras har gjort.

Människor som har mist talförmågan kan nu använda en teknologi som gör det möjligt för dem att välja ord och bokstäver med minimala rörelser som kontrollerar pekaren på en skärm. Texten som skapas behandlas sedan av talsyntesprogrammet. Det är just med denna metod som den berömde fysikern Stephen Hawking, som led av amyotrofisk lateralskleros, kunde hålla sina föreläsningar. Men verktyget är inte perfekt. Den största nackdelen är att meningar genereras långsamt. Användaren kan bara ”säga” tio ord per minut. En person utan talstörningar pratar däremot med en hastighet av cirka 150 ord i minuten.

Forskarna försöker därför hela tiden att utveckla en lösning som känner igen hjärnans signaler och syntetiserar dem till tal både snabbare och mer korrekt. Studier av denna karaktär har bland annat genomförts vid University of California i San Francisco, USA. Forskarna har arbetat på algoritmer för artificiell intelligens som ska kunna imitera den del av hjärnan som ansvarar för att konvertera elektriska hjärnsignaler till kommandon som skickas till talenheten. Tekniken har en positiv utveckling, men kanske kan den bara hjälpa personer som har kunnat tala tidigare i livet.

Kan AI hjälpa människor med talstörningar att kommunicera?

En banbrytande upptäckt baserad på artificiell intelligens kan emellertid komma att utvecklas till en teknologi av ett indiskt team lett av dr Vishal Nandigan. Enligt Analytics India Magazine har forskare från Madras utvecklat en lösning som hos personer med talstörningar kan omvandla hjärnans signaler till kompletta engelska meningar. Algoritmerna baseras på hjärnans elektriska signaler som tolkas med hjälp av fysikens lagar och matematiska transformationsregler, till exempel fouriertransform. Hjärnans signaler är vågor som kan konverteras till data.

AI - talstörningarMen för att dessa data ska kunna tolkas krävs mer forskning som gör det möjligt att omvandla de elektriskt kontrollerade jonströmssignalerna till ett specifikt budskap. När forskarna får elektrofysiologiska data från neurologer kommer de att kunna uppfatta vad personer med talstörningar vill säga.

Algoritmer kommer att dechiffrera naturens signaler

En annan intressant tillämpning inom det här forskningsområdet är tolkning av de signaler som naturen skickar. Forskare framhäver i detta sammanhang fotosyntesen, eller växternas respons på väder samt externa fenomen. Signaler som skickas av växter, och som utgör en form av data, kommer potentiellt att kunna läsas som meddelanden. I framtiden kanske människor kan tolka naturens reaktioner, vilket kan hjälpa oss att förutspå farliga väderfenomen och naturkatastrofer som monsuner, jordbävningar, översvämningar och tsunamis. Allt detta skulle kunna göras med hjälp av utvecklad artificiell intelligens och deep learning-algoritmer. Även om dessa teknologier i dag endast existerar i laboratoriet inger de förhoppningar om konkreta, välbehövliga lösningar.

Relaterade inlägg

Summa Linguae Technologies använder cookies för att göra det möjligt för oss att bättre förstå hur webbplatsen används. Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du denna policy.

Läs mer