Människa eller maskin? När uppstod den artificiella intelligensen?

Alan Turing var en av den artificiella intelligensens pionjärer. Han är berömd både för sin gärning under andra världskriget och för sitt arbete med att utveckla artificiell intelligens. Än idag används Turingtestet för att fastställa en maskins förmåga att använda naturligt språk. I detta blogginlägg finns två textstycken – det ena har översatts av en algoritm, och det andra av en person. Kan du gissa vilken text som har översatts av en robot?

Innan vi börjar med Turingtestet vill vi berätta historien om denne briljante vetenskapsman som mer än någon annan har bidragit till att utveckla artificiell intelligens.

En kort historik över Alan Turing och Enigma

Alan Mathison Turing föddes i London den 23 juni 1912. När han studerade vid King’s College i Cambridge blev han imponerad av Bertrand Russels och Alfred North Whiteheads Principia Mathematica. Han studerade även John von Neumanns arbeten, och det var förmodligen dessa som inspirerade honom att utveckla en modell av en tänkande maskin. Även om Turing ansåg sig vara pacifist prövades hans åsikter snabbt av krigskaoset. Turing tackade ja till en anställning vid underrättelsekontoret Government Code and Cypher School i Bletchley Park.
Teamet, som gick under kodnamnet ”Ultra”, fick i uppdrag att utveckla ”kryptologiska bomber” som skulle kunna knäcka Enigma-koden. 1942 konstruerade Alan Turing en räknemaskin som kunde dechiffrera tyska meddelanden.

Turingtestet

Turingtestet är mycket enkelt. Det går ut på att mänskliga bedömare får delta i en naturlig konversation med en okänd samtalspartner, som antingen kan vara en annan människa eller en maskin (fem maskiner och en bedömare deltog i den första studien på 1950-talet). Om bedömaren inte kan avgöra om hen samtalar med en verklig person eller ej räknas detta som att maskinen har klarat testet. Det sägs att datorn måste övertyga minst 30 % av bedömarna.

2014 klarade en maskin Turingtestet för första gången. Under samtalet, som pågick i flera minuter, lyckades datorn övertyga bedömarna om att den var en människa, nämligen 13-årige Eugene Goostman. Men Eugene var bara en intelligent algoritm som klarade konversationen så bra att bedömarna blev lurade av hans artificiella identitet. Detta datum, det vill säga när datorn för första gången lyckades “vinna över människan”, hade också ett symbolvärde. Det var nämligen exakt 60 år sedan testets skapare Alan Turing tragiskt gick bort. Han begick självmord efter påtvingad medicinering som syftade till att “bota” hans homosexuella läggning.

Även om resultatet varken blir objektivt eller metodologiskt korrekt får du gärna delta i vårt test. Här följer två textstycken från en populärvetenskaplig publikation. Det ena stycket har översatts av en människa och det andra av en algoritm. Kan du gissa vem som står för översättningarna?


Text 1 – Människa eller maskin?

Det faktum att psykologer och läkare är tveksamma till att använda matematik och maskiner för diagnoser och behandlingar är inget nytt. Under min inledande forskning i ämnet tog det mig bara någon timme eller så att komma så långt tillbaka som till 1920-talet, då de första artiklarna med logiska argument för att ersätta en diagnos gjord av en människa (en kliniker eller läkare) med statistisk diagnos (baserad på statistiktabeller, statistiska beräkningar och liknande) publicerades.

Tomasz Witkowski, Zakazana Psychologia, Wydawnictwo Bez Maski, Wrocław 2019, s. 272.

Text 2 – Människa eller maskin?

Att använda LED-enheter på natten stör den naturliga sömnrytmen, sömnkvaliteten, liksom nivån av vakenhet och sömn under dagen. I det näst sista kapitlet kommer vi att diskutera de allvarliga sociala och offentliga konsekvenserna av detta faktum för befolkningens hälsa. Liksom många av er har jag sett små barn som använder surfplattor varje dag under dagen … och på kvällen. Jag förnekar inte att det här är fantastiska enheter. De berikar våra liv och utbildningsmöjligheter för ungdomar. Problemet är att den teknik som är förknippad med dem fyller deras ögon och hjärnor med kraftiga doser av blått ljus som har en förödande effekt på sömnen som unga, utvecklande hjärnor behöver så desperat.

Matthew Walker, Dlaczego śpimy. Odkrywanie potęgi snu i marzeń sennych, Wydawnictwo Marginesy, Warszawa 2019, s. 304.

Kan du avgöra vilken av texterna som är översatt av algoritmen och vilken som har översatts av en människa? Rösta i kommentarerna!

Relaterade inlägg

Summa Linguae Technologies använder cookies för att göra det möjligt för oss att bättre förstå hur webbplatsen används. Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du denna policy.

Läs mer